Jag har en förmåga att bli djupt berörd av solskenshistorier om slädhundar och förare. En cirkelledare på jobbet kom in idag med denna artikel till mig. Den handlar om en skelettsjuk indianpojke som började köra drag med kasserade draghundar och till slut blev väldigt framgångsrik. Sådana här historier ger mig alltid en så djup respekt för slädhundar och relationen mellan dem och sin förare. Såklart blir ju historien ännu mer rörande då jag själv har en "handikappad" slädhund som varje dag bevisar att ett funktionshinder inte är större än vad man gör det till!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.