Hur man visar ledarskap inför sin husky

Jag såg i bloggstatistiken häromdagen att någon hamnat på min blogg när de sökt på begreppet ”Hur man visar ledarskap inför sin husky”. Av någon anledning så får jag alltid kårar längs ryggen när jag hör om ledarskap i hundsammanhang. Jag vet, jag är säkert smittad av de flesta böcker som jag läser och många av de föreläsningar jag varit på. Men det är inte bara det. För varför ser vi ledarskap som någonting som vi måste hävda för våra hundar?

I ett försök att hålla det kort, ska jag omedelbart komma in på en sidoparentes som jag ofta har trillat in på i mina tankar den senaste tiden. Ofta när jag ser allmänna råd och synpunkter på hur en hund ska skötas, reagerar jag på att det alltför sällan pratas om hunden själv och om hunden som hund. För i alla dessa goda råd, talas väldigt sällan om hundens instinkter och naturliga beteenden.

Senast idag läste jag en artikel i en tidning, och detta var egentligen meningen att bli ett helt eget blogginlägg men det har faktiskt en viktig poäng även i denna fråga. En klubb i närheten skulle ha en hundtränare på besök, med visning av hur man tränar och hanterar problemhundar. Ordföranden citeras såhär i tidningen: ”I grunden handlar hundproblem alltid om samma sak, det vill säga att hunden inte gör som matte eller husse säger.”

Men vänta nu. Backa tillbaka lite. Jag är fullt medveten om att det, oss människor emellan, kan vara obehagligt att prata om att vi gör misstag. Men om vi inte pratar om det så kommer vi heller aldrig lära oss göra rätt. För rätta mig om jag har fel, men när blev hundproblem någonting som handlar om att hunden inte lyssnar? Okej jag vet att det låter korkat. Om hunden inte lyssnar på oss, så kommer det att leda till problem. Det kan jag hålla med om till hundra procent. Det tråkiga i detta är dock att allt ansvar tycks hänga på hunden. Som om de väljer att inte lyssna på oss och därmed är fullt ansvariga för de problem som uppstår.

Jag är nyfiken på vart det här synsättet kommer ifrån. För om vi såg på hundarna som människor skulle det ju vara logiskt. En människa är aldrig lomhörd utan anledning. Man kanske inte litar på personen som pratar, man kanske är trött på det eviga babblet, man kanske inte förstår orden den säger? Nej, man ser inte på hunden som människa.

Men man ser inte heller på hunden som hund. För vad i hundens natur gör att den i varje situation skulle underkasta sig sin förares ord? Är det en instinkt? Skulle inte tro det. Är det ett behov den har? Nej, inte det heller. Att hunden lyder oss handlar om ren och pur egen vilja. Och du kan aldrig tvinga någon att vilja lyssna på dig. Så om vi såg på hundar som hundar, skulle vi heller inte säga att det var deras fel som inte lyssnar på oss.

Nej, detta synsätt verkar komma från någonting annat. Inte från synen att hunden är som en människa, men heller inte från synen att hunden är en hund. Jag vet ärligt talat inte vart det kommer ifrån. Jag kan inte tänka mig någon art, som utan att tveka och tänka skulle underkasta sig vad en annan art uttrycker verbalt. Nej, vi lär alla på samma sätt. Trial and error. Trial and success.

I hela detta paket med synsätt, verkar även ledarskapsbegreppet stå i fokus. Jag försöker att inte vara fördomsfull utan istället fråga mig vad ledarskap betyder för mig. När vi pratar om människor, är en bra ledare för mig en person som är bra på att vägleda och motivera mig i min uppgift. En bra ledare är tydlig med vad jag ska göra, lämnar mig frihet under ansvar men finns som stöd när jag behöver det. En bra ledare ser till att jag har det bra och kan utvecklas utifrån mina egna förutsättningar. Det är en bra människoledare för mig.

Vad är en bra ledare för en hund? Jag föreställer mig en hundflock och tänker att en bra ledare är en pålitlig hund som är klok i många beslut. Som kan hålla sin flock trygg och säker, som vet hur man skaffar mat och som vet hur man skyddar sig mot fara.

Hur visar man då sitt ledarskap för någon? Ja, i ett fotbollslag kanske du har en speciell tröja. En chef har sitt speciella arbetsrum. Sådana signaler kan tala om för mig att detta är en ledare. Men skulle jag följa den naturligt utan att tveka? Skulle jag lyda den ohämmat? Nej det skulle jag inte. Med ett undantag, nämligen att där finns någon vinning för mig.

Men har ni någon gång mött en sån där människa där man känner utstrålar trygghet och mod? En sådan människa som man känner sig bra och tillfreds av att bara vara i närheten av? En sådan människa som får en att våga och inspirerar en att utvecklas? Det är en sådan person jag skulle välja att följa, bara för att den personen är just så som den är.

Är detta en person som visar sitt ledarskap? Nej. Det är en person som bara är. Det är istället jag som ”följare” som aktivt har valt att denna person till min ledare. Jag tror att väldigt få av oss skulle börja lyda en person blint för att den talar om för oss att den är en ledare. Nej, ledarskap är ingenting man hävdar. Det är någonting man förtjänar.

Jag vill tro att det fungerar likadant med hundar. Det är inga dumma djur, det vet vi alla som umgås och lever med dem. Jag tror inte att du kan hävda ledarskap mot en hund. Okej, vissa hundar är så extremt bundna till sina förare att du kan göra i princip vad som helst med den och den kommer fortfarande stanna kvar hos dig. Men kommer den känna sig bra? Kommer den att vända sig till dig när den behöver trygghet? Kommer den känna att du skyddar den mot fara?

Jag vill att mina hundar känner att jag är pålitlig. Jag vill att de ska känna sig respekterade. Jag vill att de ska känna att de kan vända sig till mig om de blir osäkra, så kan jag vägleda dem. Jag vill att de ska vilja vara med mig för att de tycker om mig. Och jag får inte detta att gå ihop med att hävda ett ledarskap.

För det var där vi började. ”Hur visar man ledarskap inför sin husky?”. Ja, hur gör man det… Om jag fick svara fritt på frågan skulle jag säga att du får vara initiativrik, rationell och pålitlig. Du behöver kunna ge och ta. Du behöver kunna acceptera att det är en hund du har, och inte något slags odefinierat objekt. Du behöver ha kunskap om huskyns instinkter och behov och respektera dem.

Om huskyn upplever dig som en bra ledare kommer den att vilja vara med dig. Då har du lyckats med ditt mål och förhoppningsvis fått svar på din fråga. Om den inte vill det, är det dags att sätta sig ner och fundera över vad ledarskap innebär för dig och hur du kan förändra dig själv för att bli vald som den ledare du vill vara. För ett aktivt sätt att hävda ledarskap kommer med största sannolikhet tolkas av hunden som osäkerhet och oberäknelighet. I längden undergräver det sitt eget syfte! En husky har inte den plikttrogenheten att den accepterar vad som helst. Nej, du måste förtjäna ditt ledarskap och vinna huskyns hjärta. Men den dagen du gör det, har du en följeslagare för livet. Lycka till!