Nya perspektiv igen

Jag har varit sjuk och sängliggandes en hel vecka nu. Det händer sällan att jag blir dålig, faktiskt, och när jag blir det brukar det snabbt gå över. Så har det inte varit den här veckan. En seg långdragen hosta med feber upp och ner, har gjort mig till världens mest uttråkade människa.

Men visst är det väl så att det finns någonting nyttigt även med uttråknad? Jag vet inte om det är vanligt, eller ovanligt, att ha långtråkigt. Själv sitter jag sällan ner och gör ingenting, nej, dagarna fylls av jobb, kurser och hundträning. Det är roligt och fartigt att leva på det sättet. Så länge ingenting går fel.

Nu gick det fel. Några saker flöt inte på som de skulle på jobbet och istället hopade sig problemen. När det blir så, blir arbetsveckorna plötsligt väldigt långa och hårt pressade. Förkylningen kom som ett brev på posten - ja, jag var faktiskt överraskad över att jag ändå klarade att vara frisk så länge som jag gjorde!

Nu har jag legat utslagen i en vecka och grubblat över livet. Så imorse vaknade jag och kände mig fullständigt tillfreds! Glad, utvilad, sugen på att träna lydnad. Det var länge sedan som jag faktiskt var riktigt sugen på att träna. Nu när jag vaknade och bar på den här känslan, insåg jag att jag måste förändra någonting i mitt liv.

Det är ingenting nytt. Jag har länge jobbat med att prioritera bort saker i livet. Först slutade jag med tråkiga saker. Sedan har jag allt eftersom fått välja bort roligare och roligare saker. För mitt problem är inte att jag har för många måsten. Nej, jag har för många VILL. Jag vet, det är ett stort privilegium att få göra en massa roliga saker som man njuter och utvecklas av. Men jag kan bara konstatera att i detta härliga intensiva livet, försvinner någonting än viktigare. Den spontana lusten att göra saker.

Det här har varit, och är, året då jag utbildar mig. Jag har lagt tid och pengar på att gå olika kurser, utvecklas och lära mig massor av roliga saker! Det har varit otroligt givande, men på samma gång väldigt uttröttande. Kollade igenom kalendern för skojs skull. Sedan januari har jag gått fem kvällskurser, sex helgkurser och på tre föreläsningar. Jag har själv lett fyra kvällskurser, två helgkurser, sex föreläsningar och haft återkommande träffar med fyra privatekipage. Såhär svart på vitt är det ganska logiskt att det har varit ett väl intensivt år...

Det som har kommit i skymundan, är ändå min egen hundträning. Ja, förutom den viktiga tråkig-tiden då. Men hur mycket värt är egentligen en massa kunskap om man aldrig tillämpar den? Hur mycket värt är det att vara en duktig pedagog när man aldrig själv utvecklar sina färdigheter som hundtränare? Mitt uppvaknande i morse var mer än ett vanligt morgonuppvaknande.

Tänk om jag kunde känna den glädjen och längtan efter hundträning varje dag? Om jag, istället för att plötsligt se att en vecka rusat förbi utan hundträning, tog mig tid till att träna en liten stund dagligen? Jag har bokat kalendern full av att träna andra. Det är dags att jag bokar in mig själv istället.

Så, hur mycket jag än älskar att lära ut klickerträning och drag, kommer jag att dra ner rejält på det. Syftet med att hålla kurser var att finansiera de kurser som jag själv sedan ville gå på. Det har gått utomordentligt bra! Det är utvecklande för mig att lära andra. Men nu vill jag fokusera mer på mig själv. Det är inte många månader kvar av detta år, det är snart dags att planera år tvåtusentolv. Det blir nog året då jag satsar på min egen hundträning, hundra procent.