Högt över molnen

Idag har varit en sån där dag där det verkligen visar sig att träning ger resultat! Den senaste tiden har jag haft ett idogt fokus på att jobba positivt och lugnande med Issen, i kombination med att öka hans mentala och fysiska kapacitet. Vi har tränat och kelat om vartannat, blandat detaljer och tidsstretching. Och idag fick jag plocka ut min egen personliga jackpot.

Issen var riktigt riktigt het när vi skulle börja träna. Så het att han skällde ivrigt för varje sväng och halt i fria följet. För första gången har jag haft möjligheten, och behovet, av att värma upp för att få honom i ett bra arbetstemperament.

Det var agilityträning på nedre delen av lydnadsplanen. Där stod även fyra-fem mycket livliga unga damer och tittade på. Överst på planen låg en ruta där en kelpie tränade aktivt. Jämte oss busade en storpudel och en toy med sin husse. I det läget kallade jag ut Issen ur buren. Han kom direkt in i position och gjorde ett riktigt fint fritt följ, med svansen i vädret och fullt fokus på mig!!!

Vi har jobbat mycket med störning senaste passen. Jag har tagit möjligheten att träna kring andra ekipage så fort jag haft chansen nu under tre veckor. Vi har även tränat ensamma i varierande miljö. Jag hoppas att dagens underbara träningspass är ett kvitto på vår genomtänkta träning. För mig var det en jackpot.

Det var några få tillfällen under det timlånga passet som Issen kom av sig och låste sig. Vid träning av apport-gripande, vid en inkallning över hinder och innan platsligget. Samtliga gånger gick jag tillbaka till "titta där"-träningen; klickade och belönade för att Issen tittade på de andra hundarna. Efter två till tre klick blev det svårt för honom att titta på hundarna och jag fick istället be honom om att göra det. Han försöker, precis som det står i boken, att låtsas titta på de andra hundarna men egentligen kika på mig. Det är fantastiskt! Så länge jag har kämpat för att förstärka hans uppmärksamhet mot mig, nu får jag honom knappt att titta på de andra hundarna! Allt genom att omvandla hans osäkerhet till en rolig lek!

Det har börjat bli en naturlig del av vår träning, att göra några moment i följd då och då. Det är praktiskt, för jag märker väldigt snabbt vilka detaljer som kräver mer träning. En kort paus för att jobba med och förstärka rätt beteende så går det att göra om, mycket bättre. Även ställande under gång börjar vi få bukt med nu. Jag berättade tidigare att vi sliter med det eftersom jag inte utvecklat hoppstå-beteendet snabbt nog. När jag skriver att det går segt i träningen så är det i shaping-mått mätt. Vi körde femte passet idag och nu är problemet i stort sett löst. Hade jag gjort grundarbetet rätt, hade vi gjort nya steg framåt under varje enskilt pass.

Nej, Issen var helt underbar på planen idag. Han gick som en spänd fjäder och jobbade ivrigt en bra stund innan han började bli trött. Jag hoppas jag kommer fortsätta få sådana pass med honom, att det har varit en fysisk fråga och att bantning, konditionsträning och massage börjar lösa problemet. Jag blev så himla lycklig där jag gick och kände mig som ett med min kära lilla skrutthund!

Nästa söndag är det klubbmästerskap i lydnad. Det är en jättefin möjlighet att få riktig tävlingsträning så jag kommer att anmäla oss. Jag känner att vi är redo för lite mer skarp träning och det ska bli roligt att se hur vi klarar oss genom klassen. Min ambition är att starta ettan nu under sommaren någon gång för att sedan ta tvåan till hösten, så det är dags att träna ännu mer tävlingsmässigt framöver. Vi har några svaga sidor som vi håller på att jobba med just nu. För min egen hjärnas skull ska jag nu lista dem:

Platsligg: Klarade 3,5 minuter idag med främmande hundar utan problem. Jobba vidare med att inte fälla åt sidorna inför tvåan.
Tandvisning: Behöver vi få en ordentlig mängdträning på.

Fritt följ: Språngmarschen är vår svaghet, det behöver vi utveckla! Har tränat extremt lite på det.

Läggandet: Klart

Inkallningen: Skulle önska aningen mer intensiv reaktion på mitt kommando, bra läge att träna i början av passen när Issen är som mest tänd!

Ställandet: Klart, lite filande på själva positionen i landningen bara

Hopp över hinder: Klart

Apportering: Få fram en ivrig väntan på kommando att apportera!

De kedjor jag har tränat idag är: Fritt följ - läggande, läggande - inkallning - ställande, läggande - inkallning, läggande - inkallning - ställande - hopp över hinder. Jag upplever att Issen har en hög förväntan även när vi kedjar flera moment utan belöning. När jag har kedjat tre moment i rad, har jag upplevt att han blir mer tänd och förväntansfull för varje moment, vilket är ett typiskt kvitto på bra kedjning. Däremot behöver jag bli noggrannare och bättre på att ge riktigt bra belöningar efter längre kedjor för att inte förlora hans förväntan i längden. Däremot tappar jag honom lite i de små detaljerna som inte sitter. Till exempel behöver jag undvika språngmarsch när jag tränar uthållighet i det fria följet eftersom han än så länge mest blir förvirrad och osäker när jag plötsligt springer iväg.

Träningen fortsätter, så lite tävlingsträning och sen en veckas ordentlig vila när jag åker upp till älskade familjen i Norrland. Det är några händelserika veckor nu framöver :)

Ps. Du får jättegärna komma med tankar, frågor, idéer och förslag! Enklast är att kommentera som "Namn/webadress". Det kan krångla på första försöket men brukar gå på andra!