Ett (för) effektivt träningsverktyg

Någonstans måste man börja när man ska sätta igång med klickerträning. Jag brukar själv rekommendera att man tränar lite tricks innan man börjar med riktiga tävlingsdetaljer. Det är viktigt för att man ska få koll på klicker, godis, eventuell leksak, att observera beteenden och tima klicken till dem samt att utveckla beteendet hela tiden. Själv är jag dock inte alls av den tålmodiga typen som har tid att lära mig saker. När jag började träna på allvar med Issen och Diva, började jag direkt med grundträningen inför lydnaden.

 

Usch vad jag har fått äta upp detta! Jag har gjort det, i särklass, största misstaget man gör som nybörjare, nämligen gått för långsamt fram och tränat för mycket.

När jag var på kurs hos Fanny och Thomas, sade Fanny att hon tränar cirka sjuttio procent tävlingsträning och trettio procent momentinlärning. Där och då tyckte jag det lät vansinnigt, det är ju inlärningen av de olika momenten som är det viktiga! Det här var väl drygt ett halvår sedan och jag har lärt mig mycket sedan dess.

Det finns en omtalad åttioprocentsregel inom klickerträningen, där man säger att hunden ska lyckas fyra gånger av fem innan man tar nästa steg i att utveckla beteendet. Jag tänker inte så överhuvudtaget längre. Jag klickar absolut max två gånger i rad för exakt samma beteende. Det är oerhört tydligt på mina hundar att om jag klickar tre eller fler gånger i rad för samma beteende, så försöker de inte längre utveckla beteendet lika intensivt. Utvecklingen stagnerar.

Detta innebär att jag helst av allt bara klickar en gång för exakt samma beteende, men har en gång tillgodo ifall vi kör fast. Vilket vi iochförsig väldigt sällan gör, eftersom hundarna snabbt blir vana vid att hela tiden utveckla beteendet.

Vad betyder då egentligen ”exakt samma beteende”? Ja, det är just här som jag tidigare har övertränat i den grad att jag numera måste kämpa hårt för att få en utveckling.

Vi tar ”ställande under gång” som exempel. Det är ett lydnadsmoment där man går fot med hunden, på kommando ska den ställa sig och stanna kvar medan man först lämnar den och sedan går tillbaka till den.

Det första jag gjorde var att lära Issen någonting som kallas för ”hoppstå”. Det innebär att hunden tar ett litet skutt med frambenen och landar med bägge frambenen parallellt och stilla. För att få ett riktigt snyggt stopp under ställandet, är detta en bra metod då hela hundens uppgift handlar om att skutta in i en stillastående position. Att istället bara be hunden stanna, kan bli otydligt. Det blir lätt för hunden att tveka och göra ett långsamt stannande och det är även svårt att själv bedöma om det blev ett bra stannande eller ej. Sagt och gjort, vi har tränat hoppstå. Men vi har tränat det till förbannelse!

För det första har jag tränat hoppstå säkert hundra gånger, innan jag lade kommando på det. Något som jag förmodligen kunde gjort efter åtminstone tio gånger. För det andra, körde jag fast när jag ville få fram hoppstå i rörelse. För att ordentligt se Issen, backade jag bakåt och han fick följa mig. När han gjorde hoppstå kunde jag belöna om det var bra. Men jag belönade hela tiden från min egen hand, vilket ledde till att han fick förväntan mot mig. Det förändrade beteendet så att han gjorde hoppstå och sedan tog några steg framåt mot mig och godiset. Jag fick börja belöna genom att kasta godis och leksak över honom så han fick vända sig om eller backa för att få tag på belöningen. Då var det problemet löst, efter hundra repetitioner. Suck… Jag blir så trött på mig själv!

Efter att ha stått rakt framför Issen och gjort hoppstå, och sedan gått framför honom för att träna det i fart, sammalagt två hundra gånger. Ja, gissa om Issen förstod vad jag ville sedan när jag ville ha fram hoppstå i fotposition? No way…. Under typ två hundra gånger har jag varit i exakt samma position i förhållande till honom, nämligen framför.

Visst kan man köra fast och vilja göra ett beteende riktigt bra. Men det finns en massa sätt att shapa ett beteende. Under tiden som jag fick fram hoppstå, skulle jag givetvis konstant ändrat min position och gärna så att jag mer och mer närmat mig en fotposition. Detsamma med hoppstå i rörelse. Fast hade jag tänkt till efter fem misslyckanden istället för efter hundra, så hade ställande under gång varit klart på några dagar. Nu snackar vi istället ett halvår. Och vi är inte klara än. Nu måste jag ju försöka förklara för Issen att jag inte alls skulle vara i den positionen som vi alltid tränat. Tvärtom.

Så när jag säger att jag aldrig klickar mer än två gånger för exakt samma beteende, ja då menar jag alltså exakt samma beteende i exakt samma position på exakt samma ställe med exakt samma belöningsplacering. Genom att vi flyttar oss några meter och testar samma sak, får hunden generalisera och utveckla beteendet utan att bli beroende av en viss miljö. Beteendet blir stabilare redan under själva inlärningen. Genom att flytta min position kan hunden utveckla beteendet utan att bli beroende av min position. Att sedan göra inkallning med ställande blir enklare om hunden är van vid att jag kan vara överallt när den ska utföra hoppstå. Genom att variera belöningsplaceringen, kommer hunden inte få för stor förväntan åt fel håll, utan kan fokusera på själva övningen. Om vi såklart inte vill att hunden SKA utveckla beteendet åt ett speciellt håll – då belönar vi givetvis i den riktningen. Det går också att använda utgångsläget för att variera shapingen. Har hunden lärt sig rulla runt från liggande position, ja varför inte göra det från sittande, stående, gående, springande? Beteendet i sig kan utvecklas långsamt, men utvecklingen stannar inte av så länge vi hela tiden förändrar saker runtomkring.

Så sjuttio procent tävlingsträning och trettio för momenten förefaller inte alls lika orealistiskt för mig längre. De enklare momenten kan vara inlärda på några dagars träning medan de mer avancerade kan behöva upp till en vecka. Under förutsättning att hunden är van vid att bli shapad och föraren är noga med en konstant utveckling. Men shapingvana får jag skriva mer om i ett helt annat inlägg.

Ps. Du får jättegärna komma med tankar, frågor, idéer och förslag! Enklast är att kommentera som "Namn/webadress". Det kan krångla på första försöket men brukar gå på andra!