Hundar på rymmen

För den som har facebook och hundkompisar är det numera rutin att få se efterlysningar på hundar med jämna mellanrum. Hundar som rymt, ofta på främmande platser och sedan irrar runt i dagar innan de kan fångas och komma tillrätta. För mig som har husky, är det en ren mardröm att tappa en hund. Visst har jag ett par hundar som kan gå själv mellan bilen och trädgården, men jag har också ett par hundar som jag aldrig för mitt liv frivilligt skulle släppa lösa utanför en inhägnad! 

En husky älskar att springa. Får den chansen att springa så gör den det. Den är dessutom mycket intresserad både av vilt och av tamt. Den gör ingen skillnad i att gräva upp en sork på en äng och att ta grannens marsvin ur sommarburen. Huskyn har en oändlig aktionsradie. Det betyder att det avstånd från dig som den helst håller sig inom, inte existerar. Om en husky kommer lös på en polarhundtävling, engagerar sig hela folkmassan för att så snabbt som möjligt få tag på rymmaren. För rutinerade draghundmänniskor finns det ingenting naturligt i att en hund är lös. Den ska fångas, omedelbart och med alla medel.

Jag har haft riktigt tur med mina hundar, många gånger. Diva rymde systematiskt under en period för någon månad sedan. Det var nyttigt för jag fick verkligen se över hela stängslet och laga allt som kunde liknas vid en rymningsväg. Lyckligtvis har Diva blivit mer bunden vid oss sedan hon blev blind, så hon har kommit när vi har ropat. Värre är det med Gunne...

Det tar alltid ett tag att knyta band till en ny hund i flocken, så att den väljer att inte rymma men stanna hemma. Av den anledningen väntar jag alltid några dagar och upp till en vecka innan en ny hund får vara utan uppsikt i trädgården hos oss. Det är inte svårt för en husky att hoppa över vårt stängsel, så det krävs att den faktiskt har en vilja att stanna hos sin flock. Men så kan saker hända, så som det har gjort några gånger med Gunne.

Det började på en agilitytävling. Jag öppnade Gunnes bur och skulle ta ut henne. Samtidigt reagerar Diva på en annan hund som kommer väldigt nära. Jag släpper uppmärksamheten från Gunne för en enda sekund. Då är hon borta... Jag bara ser någonting vitt flyga förbi i ögonvrån och försvinna bort längs parkeringen.

Som huskyägare i en sådan situation finns det bara en sak i skallen. Fånga hunden. Jag såg en grupp människor med bordercollies promenera längst ner på parkeringen. I full fart rusade jag efter Gunne, viftade med armarna och skrek "fånga hunden!!!". Min tanke var att om hon stannade upp för att lukta på deras hundar, kanske de kunde snabbt ta fast henne? Lustigt nog var det ingen av dem som reagerade på mina panikartade rop...

Men Gunne vände. Hon rejsade i en stor lov och vände tillbaka mot mig. Lycklig, studsandes som en boll, kom hon ända fram till mig och fångades i min famn. Jag höll om henne så hårt jag vågade, blundade och tackade gudarna för att hon var tillbaka hos mig. Hon kunde lika gärna försvunnit i skogen, ut på en trafikerad väg, upp på en tågräls...

Tre gånger till, kom Gunne lös den veckan. Hon slank igenom en grind och en dörr. Den lilla spinkiga supersnabba blixten, jag hann knappt se henne. Alla tre gångerna fick jag tag på henne direkt igen. Hon sprang till bilen, lyckligtvis, och ville in i sin bur. Hon vände om och kom tillbaka in i trädgården när jag låtsades som att det bara blev tokigt när hon hamnade utanför. Jag satte mig ner och låtsades vara kelsugen när kopplet lossnat. Alla tre gångerna fick jag tillbaka henne och alla tre gångerna var jag lika tacksam att det hänt.

Huskies som kommer lös, är inte att leka med. Det kan bli extremt svårt att få tillbaka dem. Inte bara för att de klarar sig så bra själva. De behöver inte komma tillbaka för att få mat, för att de fryser eller är blöta. De blir också snabbt skygga och egna. Det sistnämnda stämmer nog också bra på de allra flesta hundar som av en eller annan anledning springer bort. Men det finns saker man kan göra.

Jag läste en otroligt bra artikel i norska Siberian Husky klubbens tidning, Huskybladet. Det är Rikke Bergendahl som har skrivit den och den finns även på hennes hemsida. För dig som tycker det är svårt att förstå norska, går den skapligt bra att översätta via googles översättningssida. Rikke ger otroligt värdefulla tips om hur man så snabbt som möjligt kan hitta en rymling. Hon berättar hur hundar fungerar när de är ensamma i en främmande miljö och hur vi systematiskt kan söka efter dem, men ger även jättebra tips på hur vi undviker att tappa hundar. Mycket läsvärt!