Pila

Nu har vi bestämt oss för att Pila får stanna kvar i vår flock. Vi har haft henne på inkörning och prov i två månader och hon har utvecklats jättefint. Hon har blivit lugnare generellt, äter bra och börjat vila som de andra hundarna. Gunne och Pila har börjat leka så smått, oftast jaktlekar men ibland också lite brottning. Pila är väldigt mild och avbryter ofta leken för säkerhets skull när Gunne börjar låta. Sen får Gunne själv ta initiativet för att starta leken igen.

Pila har också börjat bli tryggare med Diva. Jag förstår att det kan ta en stund för en främmande hund att förstå Divas beteende. Hon springer ofta med huvudet lite sänkt och det kan verka hotfullt. Hon ser ju också väldigt konstig ut i ögonen och kan krocka med både hundar och annat. Pila har varit skeptisk och velat ha Diva på avstånd första tiden. Diva har varit jätteduktig och respekterat Pilas signaler. Men nu, häromdagen, började de faktiskt leka för första gången. Pila provade sig försiktigt fram och leken hölls på en väldigt lugn nivå. Bägge verkade ha roligt.

Största utvecklingen har Pila ändå gjort som draghund. Hon var duktig redan från första början men jag tror vår kreativa träning har stärkt henne ännu mer i sin uppgift. Nu har hon fått gå i led två gånger i fyrspann, första gången med gamlingspannet i lugn och ro och så igår, då jag körde henne i led med Gunne i tävlingsspannet.

Vi hade åkt till Mjölby för att tävlingsträna på ett helt annat ställe än hundarna är van vid. Det var ett fint, kort spår med riktigt mjukt underlag - mestadels gräs. Jag fick hjälp i starten av våra traditionella handlers Mia, Mirja och Kim. De börjar bli rutinerade nu och jag är nog nästan fräck när jag dirigerar runt och beordrar dem till höger och vänster... Glömde visst fråga först, ifall de verkligen ville hjälpa till ;)

Vi kom iväg fint och hundarna jobbade på för fullt så när som på några korsningar där jag fick bromsa ner för att vi skulle hamna rätt. Hundarna fick jobba på i sitt eget tempo och jag fick äntligen chansen att återupprätta mitt klanteri från förra tävlingen där jag var för ivrig och inte tog hänsyn till Diva. Så fort hon blev tveksam kunde jag hålla ner farten och hon kom snabbt igen. Där var också många små kullar på vägen så jag fick chansen att testa att kommendera Diva för att förvarna henne. Allt detta kunde jag fokusera på medan Gunne och Pila bara jobbade och jobbade.

Det var en riktigt rolig runda. En fantastiskt härlig känsla att se hundarna jobba på så fint. När vi hade sex-sjuhundra meter kvar kände jag igen mig och släppte på farten lite. Hundarna var pigga och sugna, de bara ökade. Jag satte mig på huk och bara njöt, tittade lite så alla hängde med och det var spända linor för hela spannet. Egentligen hade jag tänkt köra en extra runda så det skulle bli lite längre men det kändes så jäkla bra att jag ville gå i mål och belöna. Vi låg mellan tjugofem och trettio kilometer i timmen hela sista biten, visade det sig efteråt. En hastighet som jag aldrig tidigare hållit.

Så Pila är en väldigt lovande draghund. Jag bara längtar till nästa säsong när hon får gå med i tävlingsspannet på riktigt. Till dess ska vi jobba vidare med kommandon, svängar och att utveckla draget vidare. I år får vi puttra på här i skogarna, hitta bra träningsupplägg och testa oss med jämna mellanrum. Om jag någon gång ska meritera, måste vi kunna snitta tjugofem på milen ungefär. Det är långt bort, vi snittade nitton på tre kilometer igår, men med tanke på att förra årets standardsnitt var tolv så har vi ändå ökat skaplig måste jag säga. Det är betydligt roligare att köra, hundarna känns starka och jag behöver sällan mana på dem. Varje dragtur är ett lyckorus! Och det är till stor del tack vare Pila. Vår Pila.

Så jag vill bara tacka Allan och Ann-Sofi för att ni har gett oss möjligheten att ha kvar Pila här. Hon är en otroligt fin hund, trevlig och duktig. Hon kommer mest sannolikt att bli en av våra viktigaste hundar i draget framöver. Hon är stark som Diva och snabb som Gunne. Ja, hon kanske till och med är den duktigaste vi har. Tack! <3